Så sitter man här, laddar upp bilder på bilddagboken från åter en festlig helg, lyssnar på Brett Dennens Blessed & laddar ner ett program så jag kan fixa lite med mina bilder som jag tar med den nya Nikon-kameran som jag lånar/fått. Imorgon börjar jag jobba. Just nu känns det.. hm, inte alls faktiskt.
Fick Arvid att skicka Jobb med Afasi och Filthy innan. Kan inte sluta tycka att den är så jävla bra. Den stämmer av någon anledning.
"Allting kommer lösas & bli bättre igen om du har pengar i fickan eller ett ess i din ärm"
Fast i min mjuka, friska, sommarkväll så blir det Winnerbäck som håller mig sällskap på heltid. Jag saknar den dära härliga känslan av att vara på hans konsert. När tårarna bara strömmar nerför kinderna & hans röst går rakt in i hjärtat & förklarar hur allt det där man aldrig förstått egentligen ligger till. Så man plötsligt inser sanningen i hela livets jävlighet tills man är nöjd med sin tillvaro & hoppas att någon ska älska en väldigt snart. Hans blick tar en runt jorden & tillbaka.
Ja, det är väl lite såhär min kväll är helt enkelt.
Kärlek & fel/rätt/va?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar