tänker nog mer än du tror

må jag vara oklok.
men jag antar att du syftar på mig.
att jag inte längre finns där för dig.
men tro mig min vän, jag kommer alltid finnas där.
bara det att jag just nu inte är MED dig till 100% ..
men det betyder ju inte att det alltid kommer vara såhär.
hoppas att du inte klandrar honom för detta, det är liksom inte hans fel.
jag hoppades innerligt att du skulle stötta mig i detta.
men det verkar som att du mest bara såras av det hela.
och det gör inte saken så enkel för mig.
jag försöker, tro mig, jag försöker så hårt.
jag vill finnas för er båda.
men det verkar inte som att det lyckas.
kärleken du talar om, jag tror du finner den snart.
snart finns den vid din sida, precis som den finns vid min nu.
men om du tänker såhär.
en månad kvar, sen går han längre inte på skolan.
då kommer han inte bo här. då kommer jag inte träffa honom så ofta.
och då kommer vi antagligen tillbaka till den punkt vi stod på för 7 månader sedan.
om du släpper in mig då, vill säga.
du verkar vara den personen som låser sig ganska mycket. men jag vet inte!
jag hoppas innerligt att det inte är så.
alla minnen med dig finns iallafall kvar inom mig, och jag önskar att det inte är mina sista!